Arkistonumero
3800
Luokka
Puheet
Puhuja
Tasavallan presidentti Sauli Niinistö
Lähde
Alkuperäinen kieli
suomi
Kieli
Päiväys
17.9.2018

Republikens president Sauli Niinistös tal på festmiddagen under Tysklands förbundspresident Frank-Walter Steinmeiers och fru Elke Büdenbenders statsbesök den 17 september 2018

Sehr geehrter Herr Bundespräsident, sehr geehrte Frau Büdenbender, es ist eine grosse Freude und Ehre für mich und meine Frau gewesen, Sie heute am ersten Tag Ihres Staatsbesuchs in Finnland empfangen zu dürfen.

* * *

”I kväll åt vi middag tillsammans, Pacius och jag, två tyskar lång borta hemifrån. Jag har kommit hit för att bygga staden och Pacius för att ge staden musik.” Denna dagboksanteckning av Carl Ludvig Engel i Helsingfors år 1835 är fiktion, ett utdrag ur Jukka Viikiläs Finlandiabelönade verk ”Akvarelleja Engelin kaupungista” (Akvareller av Engels stad).

Däremot är det ett faktum att inflytandet av Engel och Pacius fortfarande är starkt i Finland. Engel studerade arkitektur i Berlin samtidiga med Schinkel och hans inflytande syns tydligt i kvarteren runt Presidentens slott. Den i Hamburg födde kompositören Pacius toner klingar i vår nationalsång, snart också i denna sal.

Under den ryska tiden byggdes vår nation även i övrigt under ett starkt tyskt inflytande. Vår nationalfilosof J. V. Snellman byggde sin idévärld på Hegels lära. Handel och religion, vetenskap och konst hade utgjort grunden för våra nära kontakter över Östersjön redan i århundraden före det.

* * *

Därför var det naturligt att Tyskland var ett av de allra första länder som erkände Finlands självständighet genast i januari 1918. I år firar vi alltså hundra år av diplomatiska förbindelser mellan våra länder.

Nästa år fyller vårt demokratiska statsskick och presidentinstitutionen i Finland hundra år. Den finsk-tyska förbindelsen var dock nära att leda oss in på en helt annan stig. Prins Fredrik Karl av Hessen valdes på hösten 1918 till kung av Finland, men då första världskriget slutade gick planerna om en monarki snabbt om intet. I egenskap av den nuvarande innehavaren av befattningen som republikens president må det vara mig unnat att vara en aning tillfreds med att denna länk mellan våra länder bröts. Ett annat utfall hade nämligen oundvikligen påverkat min egen karriärplanering.

* * *

Förbundsrepubliken Tyskland och förbundspresidentsämbetet är 30 år yngre än de finska motsvarigheterna. Ur ruinerna efter andra världskriget reste sig 1949 två tyska stater. Finland upprätthöll jämbördiga relationer till dem båda, men det rådde inget tvivel om staternas karaktär. I namnet på den ena ingick ordet ”demokratiska”, men endast den andra var det i ordets egentliga mening. Inte förrän Tyskland återförenades sträckte sig den demokrati som grundlagen garanterar sedermera också till de östra delstaterna.

Vi har all anledning att vara stolta över den med omsorg byggda demokratin i våra republiker. Samtidigt är det dock skäl att vara orolig över demokratins framtid. Demokrati är ingen självklarhet. Den hålls inte i gott skick om den inte ständigt värnas. Om medborgarnas rättskänsla rubbas och känslan av osäkerhet, otrygghet eller ökad ojämlikhet växer, då växer också lockelsen av de krafter som motarbetar demokrati. Dessa krafter finns alltid, både inne i samhällen och utanför dem.

Herr förbundspresident, ni har upprepade gånger efterlyst mod för demokrati – Mut zur Demokratie. Själv har jag talat om den delaktiges nationalkänsla. Det att vi i gengäld för det stöd och det skydd som vårt samhälle ger oss själva måste delta i att bygga och försvara samhället. Jag tror att vi de olika rubrikerna till trots delar samma mål: att hålla demokratin livskraftig är den bästa garantin för ett hållbart samhälle. Utan våra medborgare, deras mod, delaktighet och ansvar kan vi inte lyckas. Människorna måste känna att de är en del av det samhälle och den värld de lever i.

Ett särskilt stort ansvar har de politiska beslutsfattarna. Vi måste visa att vi är värda förtroende. Vi måste tillsammans ännu tydligare föra fram, hur viktiga våra demokratiska värderingar och institutioner är för vår nationella säkerhet och välfärd.

* * *

Precis samma behov gäller vårt gemsamma Europa och hela den regelbaserade internationella ordningen. Även de värderingar och institutioner som utgör grunden för dem kräver modiga försvarare som stöder dem. Här finns det uppenbart rum för ett allt tätare samarbete mellan Tyskland och Finland.

I fråga om den europeiska integrationen har våra länder haft en bra kontakt under de senaste decennierna. Även för Finland har brytningen efter Tysklands återförening och det kalla krigets slut öppnat nya vägar till Europa. Tysklands bidrag till detta har inte varit endast indirekt, utan också direkt. Det stöd vi fick av er under de olika etapperna av förhandlingarna om EU-medlemskap var avgörande. Det är vi djupt tacksamma för. Vi har under hela vårt EU-medlemskap så gott som alltid hittat varandra i samma läger, både i frågor som rör hela unionen och i frågor som rör euroområdet.

I dagens Europa hotar likstämmigheten likväl att blir nedtrampad av oenighet. Den gemensamma europeiska andan från de gångna decennierna – också den ett tecken på delaktighet – håller på att försvinna. Vi måste kämpa tillsammans för att vända utvecklingen. Jag har vid flera tillfällen betonat betydelsen av det europeiska försvaret. Om vi kan visa våra medborgare att Europa bär ansvar för vår gemensamma säkerhet, då är det också lättare att bygga upp känslan av samhörighet på andra områden.

Ett starkare Europa gör sin röst bättre hörd även utanför unionens gränser. Vårt inflytande behövs i FN-systemet och i andra internationella organisationer. Leden av dem som försvarar gemensamt överenskomna regler och normer blir farligt glesa om vi européer saknas i dem. Jag har med intresse följt de tankar som på sistone spirat i Berlin om en ny multilateral allians.

Vi har inom en kort tid haft tillfälle att diskutera demokratins, Europas och världsordningens framtid både här i Helsingfors i dag och i ett bredare perspektiv vid de europeiska presidenternas möte i Riga förra veckan. Jag hoppas att nästa tillfälle bereds inom kort.

* * *

De bilaterala relationerna mellan Tyskland och Finland är utomordentligt goda. Tyskland är år efter år Finlands viktigaste handelspartner. Investeringarna och handelsbalansen mellan våra länder omspänner allt från traditionell industri till ny teknik och från storföretag till små representanter för toppen inom en viss bransch. Vår tids Engel och Pacius, såväl kvinnor som män, rör sig flitigt i vardera riktningen. Finsk design, musik och litteratur är allt bättre kända i Tyskland. Turistströmmarna och studentutbytet har fortsatt att växa i glädjande takt. Men det är alltid möjligt att ytterligare bredda och fördjupa den ömsesidiga förståelsen för varandra och samarbetet våra länder emellan. Ert statsbesök skapar goda förutsättningar för detta.

Herr Bundespräsident, Frau Büdenbender, när ni i dag avnjuter en middag med oss här i Helsingfors, Engels stad, hoppas jag ni känner att ni inte är långt hemifrån. Låt oss höja en skål för er och vänskapen mellan Finland och Tyskland.

Tämä puhe on tulostettu Ulkopoliittisen instituutin ylläpitämästä EILEN-arkistosta.

Suositeltava viittaustapa:
Sauli Niinistö: Tasavallan presidentti Sauli Niinistön puhe Saksan liittopresidentti Frank-Walter Steinmeierin ja rouva Elke Büdenbenderin valtiovierailun kunniaksi järjestetyllä juhlapäivällisellä 17.9.2018, 17.9.2018, http://www.eilen.fi/fi/3800/ (17.9.2019)

Tulosta sivu Lisää kirjanmerkki