Arkistonumero
3814
Luokka
Puheet
Puhuja
Pääministeri Juha Sipilä
Lähde
Alkuperäinen kieli
suomi
Kieli
Päiväys
27.8.2018

Statsminister Juha Sipiläs anförande vid ambassadörsmötet den 27 augusti 2018

(DET TALADE ORDET GÄLLER) Ärade ambassadörer och chefer för de diplomatiska beskickningarna. Det är en aning banalt att konstatera att vi befinner oss i ett brytningsskede i historien. Det håller dock fortfarande streck. Den regelbaserade internationella ordningen är fortsättningsvis utsatt för ett ständigt, rentav växande, tryck.

Också ni ser i ert dagliga arbete hur man var och varannan dag bryter mot och ifrågasätter internationella överenskommelser och förfaranden. Detsamma gäller demokratins och rättsstatens principer och värderingar. Det byggs upp tullmurar och hotas med handelskrig.

Världen försöker hitta en balans mellan själviska ekonomiska intressen, välfärd och hållbar utveckling. Världens gång blir intensivare i alla avseenden.

Vi måste vara beredda på att trenderna i anslutning till världens utvecklingsutmaningar under de kommande åren påverkar vår utrikespolitik på många sätt. Vi måste ha förmåga att reagera och agera snabbt. Vi måste förbereda oss för olika scenarier och händelseförlopp som kan drabba oss på en och samma gång.

Vi har dock fortfarande en klar grundläggande riktlinje som vi kan stödja oss på. I denna tid av förändringar är det särskilt viktigt att Finland håller fast vid sina egna värderingar. Vi främjar stabilitet, fred, demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och jämställdhet i all vår verksamhet. På alla nivåer och inom alla sektorer.

En av de grundläggande förutsättningarna för utrikes- och säkerhetspolitiken och för snabba reaktioner är att vi har det bra i vårt hemland, också ekonomiskt sett. Hållbarheten inom den offentliga ekonomin utgör grunden för ekonomisk stabilitet. En stabil ekonomi är en viktig förutsättning för sammanhållningen i samhället och den allmänna säkerheten. Finland är berett att bemöta yttre utmaningar om vi verkligen har ordning på våra egna angelägenheter.

Ärade åhörare

Vi gick igenom dessa dior redan i fjol, men lite repetition skadar aldrig. För tre år sedan hade vi ett digert arbete framför oss. Vi talar om ett förlorat årtionde. Finland stod på gränsen till en strukturell kris, och den nedåtgående spiralen måste stoppas.

De fem viktigaste finanspolitiska målen i regeringsprogrammet blev följande:

1. Skuldsättningen i förhållande till bruttonationalprodukten bryts före utgången av valperioden. Detta har redan skett. Skuldkvoten fortsätter att sjunka, och under denna valperiod underskrider den 60 procent. Finansministeriets prognos är 60 procent för 2018 och 59,4 procent för 2019.
2. Från och med 2021 lever vi inte längre på kredit. Vi är redan inne på rätt spår och på väg att sluta leva på kredit ett år i förtid.
3. Den totala skattegraden stiger inte. Den sjunker till cirka 42 procent, vilket innebär en sänkning med två procentenheter under denna regeringsperiod. Prognosen i fråga om bruttoskattegraden är 42,2 procent för 2018 och 42,1 procent för 2019.
Sysselsättningsgraden stiger till 72 procent. Detta mål har vi i praktiken redan nått. Den goda sysselsättningsutvecklingen syns och känns i hela landet.
4. Målet för fyra år var 110 000 nya sysselsatta. Även detta mål har redan nåtts och rentav överskridits.
5. Regeringens mål var en ekonomisk tillväxt på minst två procent senast 2019. Prognosen för i år är knappt tre procent. Under första halvåret 2018 översteg produktionen äntligen 2008 års nivå. Tillväxten i Finland har äntligen tagit fart av den internationella ekonomin. Under denna valperiod har vi gjort ett konkurrenskraftssprång på över tio procentenheter. Finland har återigen blivit ett intressant land som man även vågar investera i.

Bästa åhörare

Nu har vi en god grund att bygga på. Den förbättrade sysselsättningen är i dag en realitet överallt i Finland – arbete ger en känsla av självständighet, delaktighet och trygghet. Det har skett en klar förbättring i sysselsättningsläget i alla landskap. Över 110 000 nya människor som genom arbete har blivit en mer integrerad del av samhället är en betydande mängd.

Förtroende, bildning, kunnande och delaktighet i samhället är också hörnstenar för trygghetskänsla och funktionsförmåga. Opinionsbildning och hybridverksamhet är realiteter i dagens värld. Betydelsen av individens och hela samhällets krishanteringsförmåga accentueras. Även bildning utgör en viktig del av denna krishanteringsförmåga. Vi behöver samhällsmedlemmar som kan ”läsa” sin miljö och kritiskt använda sitt sunda förnuft. Utbildnings- och forskningspolitiken ska vara en av de viktigaste prioriteringarna även i framtiden.

Enigheten är en resurs för Finland. Det är dock inget vi kan ta för givet. Enighet kräver kontinuerliga satsningar på förebyggande av ojämlikhet och utslagning. Det är viktigt att vi tar hand om alla. Alla ska kunna känna sig som nödvändiga och betydelsefulla samhällsmedlemmar.

I Finland behövs framför allt en genuint värdebaserad diskussion om samhällets framtid, inte krav på förmåner som kastas fram här och där.

Bästa kolleger

I och med den geopolitiska konkurrensen har motsättningarna blivit större även i våra närområden. Vi har alltid litat på mycket konkreta och pragmatiska åtgärder och betonat vikten av stabilitet i vårt eget närområde. Vi fortsätter målmedvetet att göra så. Vi har nu en närmare relation med Sverige och Estland än någonsin tidigare. Försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige har intensifierats avsevärt under de senaste åren. Vi satsar också aktivt på nordiskt och regionalt samarbete.

Vi stöder orubbligt EU:s gemensamma Rysslandspolitik. Jag anser också att det är viktigt att ömsesidigt värna om relationen med Ryssland och diskutera regionala frågor. Skyddet av Östersjön, frågor som rör Arktis och den nordliga dimensionen är exempel på praktiskt samarbete som alla parter kan dra nytta av.

Det nordiska är också en del av Finlandsbilden och landets identitet i världen. Att vi ses som ett nordiskt land ute i världen är till fördel för Finland.

Samarbetet med de nordiska kollegerna har varit mycket nära och direkt under min statsministerperiod. Vid de nordiska statsministermötena har vi diskuterat alla de mest aktuella temana, allt från flyktingkrisen till 5G. Utrikes- och säkerhetspolitiken är ett återkommande tema i våra diskussioner. De direkta kontakterna mellan statsministrarna är mycket aktiva.

Vi får ändå inte ta det nära och naturliga samarbetet mellan de nordiska länderna för givet. Samarbetet kräver att vi känner varandra och kan lära oss av varandra. Det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan de nordiska länderna är viktigt för oss. Tillsammans kan vi stärka säkerheten inom vår egen region och öka vårt inflytande i internationella frågor.

Finlands ordförandeskap i Arktiska rådet har varit lyckat. Kännedomen om Finland har ökat och landets internationella ställning har förbättrats. Rådet har blivit ett allt viktigare samarbetsforum. Frågor som rör Arktis har fått en viktig roll även i säkerhetspolitiskt hänseende. I och med de föränderliga förhållandena samt nya möjligheter och nya aktörer måste Finland även i fortsättningen se till att främja stabiliteten och säkerheten i den arktiska regionen.

Jag vill också betona att den enhetliga EU-politiken och multilaterala politiken grundar sig på och förekommer sida vid sida med välfungerande bilaterala relationer med våra partner. Vi ska målmedvetet, ibland rentav själviskt, sträva efter att värna om och utveckla dessa. Vi håller på att förbereda ett besök i Förenta staterna. Dessutom kommer jag att träffa min ryska kollega under hösten.

Ärade beskickningschefer

Världen behöver ansvarstagande. Jag har ofta konstaterat att detta inte enbart innebär att vi bär ansvar för oss själva, våra närstående och vår närmiljö, utan också att Finland bär ansvar såväl för Europa som för det internationella.

I november i fjol deltog jag i toppmötet mellan Afrikanska unionen och Europeiska unionen i Elfenbenskusten. I samband med mötet diskuterade jag också med afrikanska ungdomar. De behöver hopp och framtidstro.

Afrikas folkmängd kommer att fördubblas till 2,4 miljarder före 2050. I Afrika borde skapas cirka 18 miljoner nya arbetstillfällen per år, vilket är över 10 miljoner fler än för närvarande. Jag hoppas att vi stegvis, i takt med att grunden för ekonomin stärks, kan höja utvecklingssamarbetets andel till 0,7 procent av bruttonationalinkomsten. Enbart detta räcker dock inte. Vi måste hitta nya och innovativa sätt att beakta Afrika mer helhetsbetonat. Jag hoppas att ni under ert möte begrundar även denna fråga.

Bästa vänner

Brexit var omvälvande för hela Europeiska unionen. Krisen tvingade oss att se oss själva i spegeln och fundera på vad unionen kan erbjuda medlemsstaterna och deras medborgare och företag. Trots farhågorna splittrade Brexit inte unionen, utan blev snarare en enande kraft.

Denna enighet behövs fortfarande. Det finns inte rum för splittring.

För oss är de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna odelbara. Det är den röda tråd som förenar oss. Varje medlemsstat bör förbinda sig till detta. Vi kan inte godta någon annan utvecklingsriktning. EU måste vid behov också kunna tillämpa principen om villkorlighet för att garantera att dessa grundläggande fri- och rättigheter respekteras.

EU ska med näbbar och klor försvara ett regelbaserat system, de gemensamma grundläggande fri- och rättigheterna, rättsstatsprincipen, fri handel och en ambitiös klimatpolitik. Europeiska unionen bör vara en vägvisare och ledare inom dessa delområden. Det är en skyldighet inte enbart gentemot européerna, utan gentemot hela mänskligheten.

Europa måste ta en tydlig ledande roll inom klimatpolitiken. Vi ska fortsätta vårt beslutsamma arbete för att bekämpa klimatförändringen i vårt hemland, inom EU och vid internationella förhandlingar. Detta krav framförde jag i samband med att Förenta staterna meddelade om sitt utträde ur klimatavtalet från Paris. Jag tog också upp frågan i samband med att jag träffade Frankrikes president Macron i september i fjol, och jag kommer att upprepa den när vi träffas på torsdag. Jag har under sommaren blivit övertygad om att Finland har ett stort uppdrag, trots att vi är ett förhållandevis litet land. Med hjälp av finsk teknik och kompetens kan vi bidra till att lösa också detta svåra problem.

Läget är allvarligt också när det gäller handelspolitiken. Europeiska unionen bör vara enhetlig och stark i rollen som främjare av frihandel. Världen utvecklas och når framgång endast som ett öppet samhälle. Det finns inte heller inom Europeiska unionen utrymme för protektionism. EU måste sträva efter att hitta nya handelspartner.

EU:s försvarsdimension har utvecklats snabbare än vi kunnat tänka oss. Själv anser jag det vara särskilt viktigt att EU:s försvarssamarbete också främjar medborgarnas säkerhet, inte enbart krishanteringen. Vårt mål är ju att skapa stabilitet och säkerhet för alla i Europa. Nu är riktningen den rätta och stegen målmedvetna. Också denna aspekt kommer jag att diskutera med president Macron på torsdag.

Bästa åhörare

Läget när det gäller illegal invandring har varit kaotiskt i Europa. Vi måste ta tag i orsakerna bakom migrationen. Vi måste dessutom skapa ett system som hindrar all slags olaglig verksamhet kring invandringen. Vi behöver ett system som hjälper oss att hitta dem som på riktigt behöver hjälp och styra dem vidare i asylprocessen.

Besluten under toppmötet i juni anger rätt riktning, och vi är på väg mot det mål som också Finland stöder, dvs. att migrationen i allt högre grad hanteras genom vidarebosättning av flyktingar och systemet med kvotflyktingar, i nära samarbete med FN-organisationerna.

Ärade ambassadörer

Det kommande året är på många sätt betydelsefullt för Europeiska unionen och Finland. I maj hålls Europaparlamentsval och det nya parlamentet inleder sin verksamhet i juli. Bildandet av den nya kommissionen inleds genast. Finland inleder sitt EU-ordförandeskap vid ingången av juli.

Vårt ordförandeskap kommer att ha en viktig roll i beredningen av det strategiska programmet för den nya 5-årsperioden. Vi inledde beredningen i god tid redan i våras. Vi förbereder ordförandeskapet omsorgsfullt och över de parlamentariska gränserna. Det nationella programmet kommer för denna regerings del att godkännas i början av året.

Bästa ambassadörer och beskickningschefer

Jag vill att Finland ska vara en stark ordförande som syns och har en röst som hörs. Vi måste vara lyhörda mot alla och främja gemensamma beslut. Vi ska identifiera och arbeta för Europas bästa, men med en lämplig dos finländsk krydda. Jag vill att den europeiska agendan under den senare hälften av nästa år ska bära spår av vårt blåvita arbete.

Före valet i april tänker jag träffa alla mina EU-kolleger, antingen i Finland eller i deras hemländer. Jag vill säkerställa att varje medlemsstat känner till målen för vårt ordförandeskap. Jag vill dock nämna att kommunikationen med kollegerna redan i dag är väldigt regelbunden. Kollegerna är framför allt intresserade av Finlands syn på bland annat artificiell intelligens, Ryssland och klimatfrågorna. Vi utbyter så gott som dagligen meddelanden om diverse frågor.

Ordförandeskapet är en kraftansträngning också för er beskickningschefer. Ni har en central roll. Jag vill att våra kontakter i detta avseende ska vara smidiga och direkta. Samordningen och kommunikationen ska fungera.

Detta är ett läge när vi alla får visa vad vi går för. Jag är säker på att vi tillsammans lyckas med detta.

Bästa beskickningschefer

Agenda 2030 ställer upp mål för hur globala hot och utmaningar ska hanteras. Om man ser till arbetet för hållbar utveckling har detta år varit en milstolpe också för Finland. Finlands kommission för hållbar utveckling inledde sin verksamhet för 25 år sedan.

Som grund för genomförandeplanen för Agenda 2030 har regeringen använt den nationella strategi som utarbetats av kommissionen för hållbar utveckling och det samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling. I statsrådets kanslis framtidsöversikt föreslogs också att hållbar utveckling i fortsättningen ska utgöra en referensram för regeringens beslutsfattande på lång sikt.

Våra handlingar är avgörande – såväl på övergripande plan som på individnivå. Jag har med tillfredsställelse följt hur antalet åtgärdsåtaganden hela tiden ökar. Under det senaste året har inte bara enskilda aktörer utan också hela sektorer tagit flera fina initiativ. Det finns fortfarande en hel del att göra, och Finland bör eftersträva en ”stormaktsposition” i arbetet mot klimatförändringen. Vi har det kunnande och den passion och vilja som krävs för detta.

Jag har med glädje märkt att många beskickningar har avgett egna löften om åtgärder. Jag uppmanar även resten av beskickningarna att ta del.

Bästa vänner

Team Finland har kritiserats för att vara för splittrat. Fusionen mellan Tekes och Finpro är ett svar på detta och innebär ett kliv i riktning mot tillhandahållande av tjänster via en enda kontaktpunkt. Den nya modellen möjliggör färre överlappningar och flera praktiska genomförare på fältet. Detta har också varit en klar önskan från näringslivet och från internationellt inriktade företag.

Samarbetet kommer förhoppningsvis att intensifieras också inom utlandsnätverket när utrikesministeriet och beskickningscheferna ute i världen intar en stark roll för att driva på exporten. Många ambassadörer har också hittills arbetat hårt för att finländska företag ska internationaliseras. Nu skrivs detta tydligt in i era befattningsbeskrivningar.

Team Finland-resorna har för mig inneburit uppiggande omväxling till inrikespolitiken. Vi bör hålla bakgrunden till resorna i åtanke: Finlands tillväxt baserar sig i väsentlig grad på ökad export av produkter och tjänster.

Jag har i egenskap av statsminister besökt länder från Kina till Latinamerika. Enbart ert ministerium har berett uppemot 200 möten och omkring 60 resor. Resorna har varit oerhört givande och intressanta. Goda förberedelser borgar i allmänhet för smidiga möten. Mötena har inte bara gett resultat, utan också lett till bestående vänskapsförhållanden. I arbetet som statsminister går det inte en dag utan att internationella ärenden behandlas på ett eller annat sätt. För att inte tala om den allomfattande EU-agendan.

Bästa vänner

Jag vill slutligen gratulera det 100-åriga utrikesministeriet. Utrikesministeriet har under historiens gång genomgått många förändringar. Ni har trots allt alltid ödmjukt arbetat för Finlands och finländarnas bästa. Jag vet att ert liv inte bara är glamour.

För egen del vill jag dessutom genuint tacka er, och hela utrikesministeriets personal, för allt det arbete ni utfört i anslutning till dessa resor, träffar och möten.

Jag önskar er ett givande ambassadörsmöte.

Tämä puhe on tulostettu Ulkopoliittisen instituutin ylläpitämästä EILEN-arkistosta.

Suositeltava viittaustapa:
Juha Sipilä: Pääministeri Juha Sipilän puheenvuoro suurlähettiläskokouksessa, 27.8.2018, http://www.eilen.fi/fi/3814/ (18.9.2019)

Tulosta sivu Lisää kirjanmerkki