Arkistonumero
3849
Luokka
Puheet
Puhuja
Ulkoministeri Timo Soini
Lähde
Alkuperäinen kieli
suomi
Kieli
Päiväys
27.8.2018

Utrikesminister Soinis tal vid ambassadörsmötet 2018

Utrikesminister Soinis tal vid ambassadörsmötet den 27 augusti 2018

MED RESERVATION FÖR ÄNDRINGAR

Ärade kolleger, vänner!

Som politiker är det skäl att börja med att tala om hur politiken har förändrats. Detta har jag talat om också tidigare. Men inte tillräckligt. Inom en nära framtid omvälver  denna förändring samhällsutvecklingen och därmed också ert arbete.

Tekniken driver samhällen framåt. Och det är bra. I och med artificiell intelligens läggs en helt ny växel nu i. Tekniken har genom tiderna också dikterat krigsrytmiken och delvis krigens regler. Nu har tekniken dessutom omstörtat politiken. Hos oss och på annat håll. Detta för med sig mycket gott: Via  internet har yttrandefriheten nått avlägsna byar och gett en röst åt många såväl i Afrika som i Asien. Internet har också möjliggjort en ekonomisk utveckling.

Människorna ”lever i tiden”. Och livet slukar många av oss. Hela livet spelas upp i våra händer – via mobilen. Samtidigt krymper mångas perspektiv. Människorna lever i sina Facebook-uppdateringar, söker stöd för sina åsikter. Förr styrdes mångas liv av dörren till Alko, nu är det algoritmer som skapar beroende. Sanningshalten i informationen är en bisak, sanningen säljer inte. Allt får sägas. Och delas vidare. Språkbruket blir tuffare.

Populismen kan utnyttja tekniken – kanske bäst av alla. Inom politiken finns inga tydliga regler. Gränserna prövas på eget bevåg. Men det finns också främmande makter som utnyttjar de sociala mediernas ”botar och bitar”. Medborgarnas tillit till institutioner försvagas. Valintegriteten sätts i gungning. Detta urholkar demokratin. Och ökar känslan av otrygghet. På detta sätt bryts också stödet från det internationella systemet ned.

Valresultaten beror på hur man lyckas ”locka de tysta till valurnorna”. Nu är de sociala medierna plattform för händelserna. Att anonymt "sätta tummen upp" sätter fart på – och utnyttjar – strömmen av åsikter. I dag åt ett håll. Och redan i morgon mot ett annat. Gamla partier faller sönder. De så kallade rörliga väljarnas andel växer rejält. Valresultaten skapar återvändsgränder: det blir mycket svårt att bilda en regering.

Vi politiker förstår inte fenomenet – och kan inte hantera det på djupet. Fenomenet kommer likväl att på ett avsevärt sätt att omforma samhällen och politiken. Detta är redan ett faktum både i Europa och på andra håll  – i ökande takt. Förändringen kommer att fortsätta bland annat i valet till Europaparlamentet. Av egen erfarenhet vet jag att världen inte kretsar kring Europaparlamentet – trots att en del där fortfarande tror det.  Men så pass mycket makt har det numera att de kommande valen är av betydelse. Det ska inte vara för lätt att – bara med ett klick – fatta beslut om samhälleliga frågor. Som en sann populist efterlyser jag en allvarlig debatt om effekterna av den politik som förs i sociala medier. Om samhället och politiken i deras nuvarande form överhuvudtaget ännu är något värda. Vilket de är för mig. Om folket inte blir hört av ordentliga populister blir det hört av extremister. Och följderna av det kan vi bara gissa oss till.

Bästa åhörare!

Även globalt sett står vi inför en stor omvälvning. Och bakom den finns i grunden samma fenomen. Den ekonomiska globalisering som tekniken har möjliggjort och den ojämna fördelningen av den i nationalstaterna. Som motkrafter framträder nu maktpolitik och unilateralism.


Men de globala säkerhetshoten kräver samarbete. Klimatförändringen, fattigdomen och ojämlikheten, den otyglade migrationen samt terrorismen. Ingen stat kan lösa dessa på egen hand.

Grundpelaren i Finlands säkerhet och ekonomi är ett fungerande regelbaserat system.
Vår säkerhet undergrävs av nedbrytningen av det multilaterala systemet och den oförutsägbarhet som följer med det.
Att försvara detta system är en av de strategiska prioriteringarna i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik.

För att vi ska lyckas måste Europeiska unionen agera klokt –  enhetligt inkluderad. Men vi måste kunna se att det finns liv också utanför EU. För att stärka det regelbaserade internationella systemet krävs samarbete med andra partner i Asien, Latinamerika, Afrika. Systemet är värt att försvaras. Här har ni mycket att göra.

Bästa åhörare!

Mitt centrala budskap i dag är att vi inte har råd att låta bli att satsa på Afrika.

Afrikas geopolitiska läge och möjligheter måste slutligen erkännas – även i Finland.

De afrikanska staterna har ett växande intresse för att förena sina krafter och ge Afrika en egen röst. Afrikanska unionen beslutade i mars att etablera en frihandelszon som omfattar hela kontinenten. Sammanlagt 49 länder har redan undertecknat avtalet. Den ekonomiska integrationen har en enorm potential som drivkraft för utvecklingen. Integrationsutvecklingen i Afrika är livsviktig för Europa.

När vi talar om Afrika målar vi alldeles för ofta upp en bild av konflikter, stora utvecklingsutmaningar och dålig förvaltning – sanna allihopa, givetvis. Vi glömmer att hälften av de ekonomier som växer snabbast i världen  finns i Afrika. Afrika är en marknad med en miljard konsumenter. De unga som växer i Afrika är en väldigt stor potential.  Men de unga måste ges också andra framtidsvisioner än Boko Haram och Al Shabab.

Jag har simplifierat saken med att säga att vårt val står mellan människor och varor. Om det inte finns arbetsplatser och framtidsutsikter i Afrika är det klart att de unga ger sig av. Migrationen till Europa måste kunna härskas. Det finns inga snabba lösningar. Det gäller att åtgärda problemen där de uppkommer. Ett redskap är ett välinriktat och effektivt genomfört utvecklingssamarbete. Men framför allt måste vi garantera de afrikanska länderna ett gott bemötande på världsmarknaden och främja deras integration i världsekonomin.

Jag deltog i början av juni i ett utrikesministermöte mellan nordiska och afrikanska länder i Köpenhamn. Jag förde intressanta diskussioner med mina afrikanska kolleger. Goda bilaterala relationer är grunden för allt samarbete. I inläggen upprepades uttalandet "trade instead of aid".  Vi – utrikesförvaltningen – måste utveckla den ekonomiska diplomatin mellan länderna i Afrika. Enbart detta räcker dock inte. Därför utmanar jag det finska näringslivet  att tillsammans med oss fundera på hurdan aktör vi kan vara på den afrikanska tillväxtmarknaden. Vad kan vi erbjuda?

Utan stabilitet är det inte möjligt att bedriva handel. Afrika är nära granne till oss. Finland arbetar för freden och säkerheten i Afrika bland annat i Mali, Somalia och på Medelhavet. Våra insatser i fredsförmedlingen i Afrika har under de senaste åren vuxit tack vare mina utmärkta särskilda sändebud Pekka Haavisto och Jutta Urpilainen. En viktig del av arbetet är vårt stöd till att utveckla den afrikanska fredsförmedlingskapaciteten, utan att heller glömma vårt stöd till finska frivilligorganisationer. Förebyggandet av konflikter bör stå i centrum för all verksamhet.

Att främja god förvaltning och   de mänskliga rättigheterna är en viktig del av konfliktförebyggandet. De afrikanska ledarna måste finna den goda viljan att decentralisera makten och att ge rum för det civila samhället. Lyckligtvis finns det exempel på detta. Vi vill stödja denna utveckling. Finlands rykte till exempel då det gäller att främja kvinnors och flickors ställning i Afrika är vida erkänt. Man lyssnar på oss tack vare vår erfarenhet.

Vad innebär detta för Finlands utrikesförvaltning?

Kontakterna till länderna i Afrika ska fördjupas, också till andra än till partnerländerna. Utöver utveckling och handel ska samarbetet innefatta genuint partnerskap. Utrikesministeriet ska grundligt gå igenom sina arbetsmetoder för att kunna agera på ett mera övergripande sätt. Efter att ha diskuterat med minister Virolainen har jag begärt en rapport om detta.

Bästa åhörare!

Världen genomgår väldiga omvälvningar med en världsekonomi i förändring, stark befolkningstillväxt och tekniska kliv som centrala drivkrafter. Detta återspeglar sig också i de globala maktförhållandena.

Även säkerhetspolitiken väger tyngre när Ryssland rubbade grunden för säkerheten i Europa genom att ockupera Krim. Vi kan inte ge avkall på dessa viktiga principer – i Europa går det inte att stjäla ett annat lands område utan påföljder.

Men detta betyder inte att vi vänder ryggen åt Ryssland.  Sett ur ett större perspektiv borde Ryssland söka samarbete med Europa. Om vi ser på Ryssland med tanke på de globala drivkrafterna, är landet i underläge – ansträngd ekonomi, minskande befolkning och ett snävt tekniskt kunnande med inriktning på det militära. Dessa grundläggande problem löser Ryssland inte på egen hand.

Men ett samarbete kräver förändring. Ryssland måste följa spelreglerna.

Den viktigaste säkerhetsgemenskapen för Finland är Europeiska unionen. Jag säger det nu rakt ut: under de senaste tre åren har jag också själv varit tvungen att ändra min tidigare uppskattning om EU:s extra säkerhet. Med kunskap följer smärta, men också förståelse. Det gäller att så skickligt som möjligt värna om Finlands intressen.

Därför ska Finland också driva starkare Europapolitik. Vi kan inte slå vakt om våra intressen genom att koncentrera oss på EU-rådens agendor.  Europa regionaliseras. Betydelsen av grupper och bilaterala arrangemang  blir allt större. Det här är redan verklighet när det gäller försvarssamarbetet.  Vi måste driva aktiv utrikespolitik gentemot de europeiska länderna.  Framför allt behöver vi egna på nationella intressen baserade ståndpunkter bakom vilka vi försöker få partner i EU. Det här är särskilt viktigt just nu när man utvecklar gemensamma säkerhets- och försvarspolitiska projekt.

Bästa kolleger!

Än så länge är det inte dags för personliga testamenten, än återstår mycket arbete.  Men här passar det säkert bra med en liten halvtidsöversikt.

När jag tog emot posten som utrikesminister lyfte jag fram några väsentliga mål: hur stödja stabiliteten i Östersjöregionen, hur fördjupa det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet med Sverige, hur stärka de transatlantiska förbindelserna samt hur gå vidare vid fredsmedlingen och politiken för Arktis.

Vi har gjort stora framsteg. Tack för er alla.

Östersjöregionen är viktig för oss. Spänningarna har inte skingrats, men vi har kunnat fördjupa samarbetet och vidtagit åtgärder som ökat tilliten, till exempel satsningarna på flygsäkerheten.  Finland har haft en viktig roll när Förenta staterna och Ryssland arbetat med att återuppta dialogen.

I och med att verksamheten mot hybridhot har utvidgats i vårt område beslutade jag utnämna en hybridambassadör vid utrikesministeriet. Samarbete med olika aktörer inom statsförvaltningen och den privata sektorn är viktigt, likaså med kompetenscentret för att motverka hybridhot. Att höja profilen i hybridrelaterade frågor skapar redan i sig en avskräckande effekt.

En viktig Östersjödimension är Nato-samarbetet mellan Finland och Sverige. Nato är en viktig aktör med tanke på säkerheten i Europa och det ligger i vårt intresse att samarbetet med Nato är intensivt. Det är onödigt att försöka tolka Natos verksamhet som en provokation när det i egenskap av en försvarsallians svarar på Rysslands maktpolitik.

Finlands och Sveriges samarbete med Nato har varit nyttigt – vi är delaktiga i dialogen om vår egen säkerhetspolitiska miljö och har förmåga till gemensamma insatser om vi vill. Detta innebär inte att vi är allierade. Vi arbetar för Finlands bästa. Vid sidan av detta samarbete tar det europeiska försvarssamarbetet välkomna framsteg.

Vårt utrikespolitiska samarbete med Sverige har fördjupat sig, till och med blivit vardag. Det är av särskild vikt att stärka utrikes- och säkerhetspolitiken när det försvarspolitiska arbetet går framåt.  Det finns inte några centrala frågor som vi skulle börja lösa varken i Stockholm eller i Helsingfors utan att kontakta grannen.  Det lönar sig att söka samarbetspartner på nära håll, och vi har nog inte någon bättre partner än Sverige.

De transatlantiska förbindelserna har diskuterats mycket. Det som väckt mest uppmärksamhet är närmast Trumps stil. Nu är det nog dags att sluta våndas och se på Trumps mål och resultat. Om vi inte gör det, är vi inte kapabla att försvara det som man försöker bryta ner. Jag anser fortfarande att Förenta staterna och Europa är varandras viktigaste partner. Om samspelet mellan Förenta staterna och Europa inte fungerar, är det Kina och Ryssland som bärgar skörden.

Men partnerskap betyder inte att vi är kritiklösa – Förenta staterna är kortsiktigt och begår ett misstag om det vänder ryggen åt det multilaterala systemet eller inleder ett handelskrig. Det har jag sagt rakt ut. Att Förenta staterna dragit sig ur vissa internationella avtal och arrangemang samt ifrågasatt det multilaterala systemet har varit en tuff match  för Europa. Men det finns många maktkoncentrationer i Förenta staterna, och bilden av landet är inte entydig.

Vi kan vara nöjda med de framsteg vi gjort inom fredsmedlingen – fredsmedling är en av FN-systemets prioriteringar, vilket generalsekreterare Guterres berättade under Finlandsbesöket i somras.  Nu är det lägligt att särskilt satsa på sätt som bättre beaktar kvinnor och unga vid fredsmedling.

Den ekonomiska och säkerhetspolitiska betydelsen av Arktis stärks ytterligare. Finlands ordförandeskap i Arktiska rådet är i full gång. Den arktiska regionen ger möjligheter, men det kan inte ske på miljöns bekostnad. Att minska sotutsläpp är en viktig del av denna pragmatiska politik. Arktisfrågorna har varit ett bra sätt att göra Ryssland delaktigt i ett konstruktivt samarbete.

Vänner!

Det här är mitt sista tal som minister på ambassadörsmötet – alltså under den här regeringsperioden.

Tre år har jag fått arbeta på utrikesministeriet och leda en fin och kompetent personal. Det är omöjligt att tacka var och en individuellt – eller alla på en gång.  Men sanningen får man säga alltid: utan er skulle jag inte ha klarat mig som minister. Helsingfors2018 är det senaste beviset på det. Speakertexterna, hjulen, vimplarna och de sociala medierna sattes i rullning. På två veckor. Och det rådde ingen brist på frivilliga. Fantastiskt arbete!

Ni ambassadörer är ministeriets ”spjutspets”. Ni har vågat ge råd – och även vågat rätta mig, trots att jag inte alltid varit helt medgörlig – och  inte heller blir det för allt. Ni har burit Fosterlandets flagga modigt – det ska ni göra även i fortsättningen. Ministerns uppgift är att olja maskineriet, inte att bromsa upp det. Diplomati är vårt viktigaste verktyg i denna instabila värld.  Med diplomati klarar vi oss nog.  Jag önskar er krafter i ert arbete. Det kommer inte att vara lätt, men diplomati är inte bara gloria, det har utrikesministeriets hundraåriga historia visat. Jag önskar er varmt välkomna på ambassadörsmötet.

Tämä puhe on tulostettu Ulkopoliittisen instituutin ylläpitämästä EILEN-arkistosta.

Suositeltava viittaustapa:
Timo Soini: Ulkoministeri Soinin puhe suurlähettiläskokouksessa 2018, 27.8.2018, http://www.eilen.fi/fi/3849/ (22.11.2019)

Tulosta sivu Lisää kirjanmerkki