Tal vid öppnandet av den 234:e försvarskursen

Herr minister,
bästa deltagare i den riksomfattande försvarskursen, mina damer
och herrar!

Vi har under de senaste sex månaderna verkat i exceptionella
förhållanden under verkningarna av coronapandemin, vilket
även syns i den riksomfattande försvarskursens arrangemang.
Genomförandet av kursen har ändrats för att vi ska kunna
garantera deltagarnas säkerhet under kursens gång. Trots det
har vi inte varit tvungna att ge avkall på kursens innehåll eller
kvalitet, och utbildningen är lika mångsidig och innehållsrik
som under de tidigare kurserna.

Jag sätter stort värde på att ni deltar i kursen trots coronaläget
och att ni har reserverat de kommande veckorna för ämnen
som är viktiga med tanke på samhället. Jag tackar de
sakkunniga som har förbundit sig till att föreläsa och undervisa
på försvarskursen samt Helsingfors stad för samarbetet för att
arrangera öppnandet av försvarskursen på ett sätt som är väl
lämpat för den värdiga ceremonin.

Ärade åhörare

Coronapandemin har påmint oss om hur stater agerar i
krissituationer. I våras, då epidemin drog fram som en lavin
från land till land, såg staterna i första hand till sina egna
intressen och samarbetet mellan staterna var ringa.

Globaliseringen och integrationsutvecklingen i Europa har
alltså tills vidare inte förändrat nationalstatens grundläggande
uppgift – den måste självständigt kunna ombesörja samhällets
säkerhet i alla krissituationer. Säkerheten kommer inte gratis.
Det krävs inte bara arbete och resurser utan även ett
omfattande samhälleligt engagemang för att upprätthålla
säkerheten.

Finlands försvarssystem är en central del av den övergripande
säkerheten. Genom militärt försvar upprätthåller man en 

sådan försvarsförmåga att den förebygger användningen av
militär kraft mot Finland. Om de förebyggande åtgärderna
sviker, måste Finland ha förmåga att avvärja ett angrepp, och i
fråga om den här uppgiften vilar huvudansvaret på
Försvarsmakten. Försvarsmakten klarar dock inte ensam av
att försvara Finland, utan för sin uppgift behöver den stöd av
andra myndigheter och samhället. På motsvarande sätt stöder
Försvarsmakten vid behov andra myndigheter i icke-militära
kriser såsom vi nu har gjort under coronatiden.

För hanteringen av coronaläget har Försvarsmakten använt
sig av de tillvägagångssätt som vi skulle använda i en militär
kris för att skapa en lägesbild, fatta beslut, planera och
verkställa. De har visat sig fungera även i den här situationen.

Genom olika åtgärder har vi tryggat kontinuiteten i
Försvarsmaktens uppgifter såväl i fråga om att upprätthålla
försvarsberedskapen, övervakningen av den territoriella
integriteten, givande av handräckning som militär
krishantering.

Försvarsmakten gjorde i våras nödvändiga förändringar i
beväringarnas utbildnings- och permissionsarrangemang samt
i fråga om genomförande av repetitionsövningar. Tack vare
förändringarna har utbildningen kunnat fortsätta i enlighet med
målsättningarna, och repetitionsövningarna för reserven har
återinförts från och med den 1 augusti.

Hanteringen av coronaläget har tills vidare förlöpt helt bra. Vid
Försvarsmakten har hittills 42 personer insjuknat i viruset, av
vilka 18 är beväringar och 24 hör till personalen. Läget är i
relation till beväringarnas och personalens totala antal rätt bra.

Beväringarna, reservisterna och personalen har även tagit till
sig det individuella ansvaret, vars betydelse inte nog kan
betonas. Vi har dock inte råd att intala oss att allt är bra. Så
länge som det inte finns något vaccin, måste vi såväl som
organisation som individer vara på alerten och följa
anvisningarna.

I enlighet med modellen för övergripande säkerhet har
myndighetssamarbetet varit intensivt under krisen.

Försvarsmakten har gett handräckning bland annat till polisen
vid övervakningen av begränsningarna av rörelsefriheten till
och från Nyland, till Gränsbevakningsväsendet i samband 
3
med gränssäkerhetskontroller och sjöräddningsberedskap
samt personal och materiel till hälsovårdsmyndigheterna.
Krisen har visat att myndigheternas gemensamma planeringsoch verkställighetsförmåga ännu måste förbättras i synnerhet
på statens centralförvaltningsnivå. Beredskapen för
situationsenlig krisledning, där organisationernas lägesbild,
beredning av beslut och samordning av verksamheten
genomförs koordinerat kan utvecklas genom gemensamma
övningar. Försvarsmakten är beredd att dela med sig av sina
egna tillvägagångssätt gällande krisledning till de andra, om
de känner att de har behov av det.

Bästa åhörare

Världen höll redan före coronapandemin på att utvecklas i en
osäkrare riktning, och pandemin verkar inte bromsa upp den
här utvecklingen. Den politiska, ekonomiska och militära
konkurrensen mellan stormakterna, försvagningen av det
regelbaserade internationella systemet samt att tröskeln för
statliga och icke-statliga aktörers användning av maktmedel
har blivit lägre är faktorer som skapar spänningar. De har
långtgående verkningar på andra länders och internationella
organisationers verksamhet.

Finlands geopolitiska läge vid Europeiska unionens yttre gräns,
å ena sidan långt från de logistiska centren i Europa och å
andra sidan nära Rysslands strategiska områden, definierar
Finlands övergripande säkerhet. Östersjöns militärstrategiska
betydelse har ökat, vilket har synts bland annat i truppernas
antal och övningsverksamheten. Samtidigt håller det arktiska
områdets ekonomiska, logistiska och militära ställning på att
förändras då Nordostpassagen öppnas och då de
investeringar och militära aktiviteter som riktats till området
ökar.

En förbättring av säkerhetsläget är dessvärre inte i sikte. I den
här konstellationen är Finlands försvarsförmåga, som i
förhållande till landets storlek är stark, en stabiliserande faktor
i området i Norden. Utvecklingen inom vår säkerhetsmiljö är
också allt svårare att förutse. Det här förutsätter att vårt
försvarssystem är modernt och står i ständig beredskap.

På grund av den militära verksamheten i Finlands närområde
genomförde Försvarsmakten enbart i fjol över tvåhundra
identifieringsuppgifter i närheten av territorialvattnen eller
luftrummet för att identifiera rörliga, vanligtvis statliga aktörer.

Ärade åhörare

Försvarsförmågan är en helhet, som kräver en balanserad och
långsiktig utveckling. Å ena sidan behöver vi en omfattande
reserv och å andra sidan högteknologiska system. De ska
svara mot Försvarsmaktens uppgifter och säkerhetsmiljöns
krav och vara optimerade för Finlands resurser.

Digitaliseringen av samhället, utvecklingen inom teknologin
och krigföringen erbjuder nya möjligheter, men också nya sätt
att påverka, som kan äventyra samhällets vitala funktioner och
hota den kritiska infrastrukturen.

Då teknologin utvecklas, kan ett angrepp riktas förutom mot
systemen även direkt mot individen. Därför behöver individen i
framtiden ha allt större kristålighet och förmåga att hantera i
olika typer av störningssituationer under normala förhållanden.

Den teknologiska utvecklingen har utvidgat krigföringen från
det traditionella mark-, sjö- och luftförsvaret att gälla även
information, informationssystem och rymden. Försvarsmakten
har svarat mot den teknologiska utvecklingen genom att
förbättra underrättelseförmågan och förmågan att verka i
cybermiljöer, utnyttja teknologin och digitaliseringen samt
utöka truppernas och systemens beredskap att verka i
situationer, där man försöker lamslå samhället med
teknologins hjälp.

Lika viktigt är det att leva i tiden och upprätthålla en
prestationsduglig reserv. Vi förnyar beväringsutbildningen, vi
utökar repetitionsövningarna i reserven och förbättrar
reservisternas möjligheter att delta i det frivilliga försvaret och
lokalförsvaret.

Mina damer och herrar

Försvarsförmågan utvecklas på ett långsiktigt och
övergripande sätt som en helhet som utgörs av mark-, sjö- och
luftförsvaret samt de gemensamma prestationsförmågorna. 

Tyngdpunkter inom utvecklandet av försvaret är utvecklande
av beredskapen, ersättande av prestationsförmågor som tas ut
bruk samt underrättelse, cyberförsvar och avståndsverkande.
Förutom prestationsförmågan utvecklar vi Försvarsmaktens
verksamhetssätt, så att vi kan fylla våra uppgifter i en
verksamhetsmiljö, där tempot hela tiden blir allt snabbare.

Bästa deltagare i den riksomfattande försvarskursen
Den riksomfattande försvarskursen förenar inflytelserika
personer inom samhället, näringslivet, vetenskap och konst att
behandla den övergripande säkerheten och samhällets
beredskap. På grund av detta är det ytterst viktigt att vi kan
ordna försvarskursen trots coronapandemin.

Den samhälleliga eliten föreläser för er om säkerhetsfrågor
som är viktiga med tanke på Finlands beredskap, om
modellen för Finlands övergripande säkerhet och om dess
militära försvar. Ta ut allt ni kan av den lärdom ni får av
föreläsningarna och övningarna, och utmana de sakkunniga
med frågor och kommentarer.

Kursinnehållet och de gemensamma erfarenheterna skapar
en unik samhörighet på varje kurs. Bekanta er aktivt med
varandra, för ni kommer senare att samarbeta ytterligare flera
gånger i olika samhällsuppgifter.

Jag hälsar er hjärtligt välkomna till den riksomfattande
försvarskursen. Jag önskar er alla en givande försvarskurs.